skrämseltaktik
Jag är urless på mig själv! Jag vet, roligt inlägg det här kommer bli, en jävla utförelse om hur dålig jag mår. Men jag struntar i vad ni tycker, för idag är inte min dag!
Idag har jag haft en sån där funderar-dag som jag har ibland, idag har tankarna mest rullat iväg åt skola och framtiden. Jag vill inte bli vuxen, jag är rädd för framtiden och allt som hör den till. Visst, roligt att fylla 18, få gå ut på krogen, ta körkort, köpa 3,5:or och tobak på ICA. Men seriöst, hur lockande låter det på en skala? Jo visst, det där med körkort låter ju inte helt fel, inte krogen heller kanske, men efter ett halvår lär man ju vara trött på skiten. En annan sak är säker, det är inte bara gott som följer med åttan bakom ettan, 18 år betyder ansvar, trean på gymnasiet, snart student.. och jag håller med, allt det där lockar! Men vad händer efter gymnasiet då? vart ska man då ta vägen? Drömmen om att jobba utomlands, eller drömmen om att göra lumpen ligger såklart i bakhuvudet... men allt är så himla simpelt fram till man går ur trean och det är dags att besluta sig om framtiden.
Dessa tankar och många andra har hemsökt min hjärna idag. Väckarklockan till hela tankegången kom idag när jag fick tillbaka mitt samhällsprov. Internationella Relationer, jag trodde det var lite min grej. Men den röda cirkeln med ett stort G+ i fick mig att haja till. JAG ETT G? det är omöjligt, okej jag låter som värsta idioten som inte nöjer sig med ett godkänd, men jag är ledsen mina vänner, jag är chockad! G i samhällskunskap är inte vad jag har förväntat mig. Hela processduren fick mig att längta till lågstadiet då de enda bekymmren man hade var, vilka kläder man skulle ha till skolan och vilken meny man skulle käka på McDonald's.
Det verkar som att hela gymnasiet bara är en skrämseltaktik, våra mentorer vill förbereda oss på framtiden, men istället blir man livrädd för livet som väntar. Jag vill inte ha framtid, jag vill vara 17 och gå i tvåan ett tag till.
Idag har jag haft en sån där funderar-dag som jag har ibland, idag har tankarna mest rullat iväg åt skola och framtiden. Jag vill inte bli vuxen, jag är rädd för framtiden och allt som hör den till. Visst, roligt att fylla 18, få gå ut på krogen, ta körkort, köpa 3,5:or och tobak på ICA. Men seriöst, hur lockande låter det på en skala? Jo visst, det där med körkort låter ju inte helt fel, inte krogen heller kanske, men efter ett halvår lär man ju vara trött på skiten. En annan sak är säker, det är inte bara gott som följer med åttan bakom ettan, 18 år betyder ansvar, trean på gymnasiet, snart student.. och jag håller med, allt det där lockar! Men vad händer efter gymnasiet då? vart ska man då ta vägen? Drömmen om att jobba utomlands, eller drömmen om att göra lumpen ligger såklart i bakhuvudet... men allt är så himla simpelt fram till man går ur trean och det är dags att besluta sig om framtiden.
Dessa tankar och många andra har hemsökt min hjärna idag. Väckarklockan till hela tankegången kom idag när jag fick tillbaka mitt samhällsprov. Internationella Relationer, jag trodde det var lite min grej. Men den röda cirkeln med ett stort G+ i fick mig att haja till. JAG ETT G? det är omöjligt, okej jag låter som värsta idioten som inte nöjer sig med ett godkänd, men jag är ledsen mina vänner, jag är chockad! G i samhällskunskap är inte vad jag har förväntat mig. Hela processduren fick mig att längta till lågstadiet då de enda bekymmren man hade var, vilka kläder man skulle ha till skolan och vilken meny man skulle käka på McDonald's.
Det verkar som att hela gymnasiet bara är en skrämseltaktik, våra mentorer vill förbereda oss på framtiden, men istället blir man livrädd för livet som väntar. Jag vill inte ha framtid, jag vill vara 17 och gå i tvåan ett tag till.
Kommentarer
Postat av: emma
du äger vilket fall som helst
Trackback
